På Stockholms stadsbibliotek har virtuella enheten arbetat med InUse och effektkartläggning ett tag, nu var det dags för mig och kollegan att lära oss mer själva för att skapa lite in-house kompetens. 2 dagar, fulla med teori, övningar och diskussioner.
Det viktigaste jag lärt mig
- Nyttan ligger i användningen
- Effektmål består av: ett “scope”=etn omfattning för projektet, syfte och mätpunkter tillsammans, kanske också en slogan. Effektmålet ger fokus i ett projekt. Syftesmeningen är otta nyckelfrasen när styrgrupp pratar om projektet.
- Målgrupperna är de som skapar den önskade effekten. Dessa ska rangordnas och procentsättas utifrån hur mycket de bidrar till effektmålet.
- Anvädningsmålen är målgruppernas drivkrafter, angivna som VILL (kommer inifrån målgruppspersonerna själva) och SKA (verksamhetens krav på förändring hos målgruppen)
- Åtgärderna säger hur produkten/etc ska utformas för att uppfylla anvädningsmålen. Bör anges som egenskaper snarare än funktion – mer tidlöst.
- Effektkartläggning kan man göra i många syften: strukturera sina idéer, grund för designarbete, som kravdokument, för att effektstyra, för att upphandla standardlösningar, hantera ändringskrav
- Effektkartan är olika noggrann beroende på syfte: egna kartor kan vara skissartade men sådana man lämnar ifrån sig bör vara detaljerade och korrekta och beslutade
Det här är intressant för min organisations verksamhet
- Effektkartan är ett snabbt sätt att komma igång
- Använd som idégeneringsmetod
- Fokusera på vem som skapar effekten, baserat på behovsmönster inte traditionella funktionsgrupper
Några områden vi kan utveckla
- Prioritera, alla kan inte vara lika viktiga när man inriktar sitt arbete. Vem går först? Det kan fortfarande vara helt OK för andra, men vem styr?
Senaste kommentarer